Enligt vetenskapstidskriften Forskning och framsteg, dör det cirka 250 personer, varje dag i Sverige. De flesta dör under vintermånaderna, för att som nu, under sommaren minska något. Varför det är så vet vi inte. Vi kan gissa oss till att vi är mer sjuka under vintern, är man då äldre och mycket skör, kan även en vanlig förkylning leda till lunginflammation och dödsfall. Under sommarmånaderna lättar sjukdomarna något och vi är friskare. Trots det ser vi dödsfall även under sommaren.
För dem som är anhöriga till den döde gäller det ordna allt det praktiska kring den döda. Sjukvården tar hand om den döda. Har personen dött på sjukhus tar sjukhuset hand om den döda. Ofta förs de till ett begravningskapell, där de förvaras tills begravningen hålls, eller så kremeras de inför begravningen. Beroende på anhöriga och eventuellt den döda personens egen vilja begravs den döda antingen som en jordfästning, eller som en kremering.
Att ordna en begravning är inte lätt att göra på egen hand. Vill man kan man få hjälp antingen av en kyrka, eller av någon som utför en borgerlig begravning, eller av en begravningsentreprenör. Har den döda ingen anhörig, utförs begravningen av staten, som även bekostar begravningen. Allt fler dör utan anhöriga, vilket är en mycket sorglig sak. De flesta har dock anhöriga som vill ha en värdig begravning för sin anhöriga som har dött.
En begravningsentreprenör, eller kyrka kan alltså hjälpa till med det praktiska. Som tur är finns det professionella personer som kan ordna det som vi andra kan tycka är svårt. Det är många saker som ska arrangeras. Hur ska själva begravningsceremonin hållas? Kyrkan är duktig på sådant, även en borgerlig begravningsförrättare kan det. Men sedan då? Efteråt är det sed att man bjuder på ett lättare tilltugg, som snittar eller smörgåsar, eller en buffé. Efteråt brukar det vara kaffe och tårta.
För dem som är anhöriga, kan begravningen vara känslomässigt jobbig. Det är många känslor av sorg och saknad, som kan komma upp under begravningen. Och det är just därför vi har begravningar; den är ett tillfälle att säga farväl till den som har gått bort. Den är ett viktigt steg i sorgeprocessen. Samtidigt, får man också känna andra känslor. Har man genomlevt en känslosamt jobbig begravning, kan "begravningsölet" (det måste inte vara alkohol i den!) vara ett sätt att få kontakt med andra anhöriga och vänner till den döda och slappna av. Vi ska inte förminska vikten av att få vara social efter en begravning.